Material

Blyerts

Vad är blyerts? 

Blyerts är det grå-svarta materialet i blyertspennor, gjort av grafit blandat med lera. Det finns olika hårda blyertspennor där de hårdaste, bestående av mestadels lera, ger ljusa nyanser av grått och de mjukaste, bestående av mestadels grafit, ger mörka nyanser. De pennor som eleverna använder mest är HB-pennor. Det kan vara bra att ha tillgång till andra pennor också så att eleverna kan få möjligheten att testa dessa också! Speciellt roligt är det att testa mjukare pennor i arbetet med skuggor för att få mjuka övergångar och linjer. 

Fördelar i undervisningen:

  1. Enkel att använda: Blyerts är lätt att kontrollera och ger möjlighet att rätta misstag med suddgummi.
  2. Mångsidig: Passar för allt från enkla skisser till detaljerade teckningar och tekniska ritningar.
  3. Utvecklar teknik: Hjälper eleverna att träna på proportioner, skuggor och linjearbete.
  4. Kostnadseffektiv: Ett grundläggande material som alla kan använda.

Till en början är det av stor vikt att eleverna lär sig hålla i och hantera blyertspennan. Att kunna skissa löst och sudda försiktigt är viktigt för nästan alla bilduppgifter framåt. Börja med att prata med eleverna om varför vi håller pennan löst och ge dem tydliga exempel där du ritar både löst och hårt och sedan suddar linjerna. Lär eleverna hur de bör hålla i pennan. För att rita löst kan det vara bättre att hålla längre upp på pennan, på så vis blir det inte lika mycket kraft i penndragen. 

Läroplanen 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker

Akvarell 

Vad är akvarellfärg?

Akvarellfärg är en vattenbaserad färg som är känd för sina genomskinliga och mjuka effekter. Färgen späds med vatten och målas oftast på tjockt papper som tål fukt. Akvarell är perfekt för att skapa skira färglager, vackra övergångar och subtila detaljer.

 

Vad behövs för att arbeta med akvarell?

  • Akvarellfärger: Finns i kakor eller tuber. Kakor är enklare för klassrumsbruk.
  • Akvarellpapper: Tjockt papper som inte bucklar sig eller går sönder av vatten.
  • Penslar: Mjuka penslar i olika storlekar, gärna syntetpenslar då de suger upp färgen bäst.
  • Vattenburkar: För att blöta penslar och blanda färger.
  • Pappershanddukar: För att torka penslar eller suga upp extra vatten.

 

Fördelar med akvarell i undervisningen:

Lätt att använda: Kräver få material och är enkelt att komma igång med.

Skapar unika effekter: Elever kan experimentera med färgens transparens och vattnets rörelse.

Miljövänlig: Eftersom den är vattenbaserad, är den enkel att rengöra och mindre kladdig än andra färger.

Utvecklar teknik: Akvarell ger eleverna en chans att lära sig kontrollera både färg och vattenmängd.

 

Praktiska tips för undervisningen:

  • Visa hur mycket vatten som behövs – för mycket gör pappret blött och buckligt.
  • Ha tillgång till reservpapper så att elever kan testa sina färger och tekniker innan de börjar på sin huvudbild.
  • Rengör penslarna ordentligt mellan färgerna för att undvika att de blandas omedvetet.
  • Var beredd på att experimenten kanske inte alltid blir som eleverna tänkt sig – akvarell är oförutsägbart. 

En bra första uppgift för elever som ska lära sig att hantera akvarell kan vara att måla hela pappret med stora penseldrag. Då är det jättehäftigt att göra solnedgångar och en himmel. 

Låt eleverna blanda färger på sitt papper och arbeta med "vått i vått" och för att göra färgövergångar. 

Börja med att blöta ner hela pappret med en bred pensel och gå sedan in med färg. Börja längst ner med gult, sedan rött och efter det blått. Avsluta med en kant av svart längst upp. När pappret har torkat HELT kan ni klippa ut siluetter av hus i svart papper som ni sedan limmar fast. Ge husen dörrar och fönster genom att klippa ut dessa i gult papper. 

 

Tänk på: att hela det svarta papprets långsida ska nyttjas. De elever som inte ännu har behärskat saxen kan få redan utklippta siluetter och fönster eller en mall att följa! 

Andra tips på användning av akvarell i klassrummet:

  1. Vattnets magi:
    Låt eleverna experimentera med hur färgen sprider sig när den möter vatten. Ge dem uppgifter som att göra "vått på vått" (måla på fuktigt papper) och "vått på torrt" (måla på torrt papper).

  2. Naturmålningar:
    Måla landskap, träd eller blommor. Eleverna kan skapa bakgrunder med ljusa färger och lägga till detaljer som grenar eller blad när det första lagret torkat.

  3. Salt och akvarell:
    Visa hur man kan strö lite salt på våt akvarellfärg för att skapa vackra, kristall-liknande mönster. Perfekt för att göra himlar eller vattenytor. 

Läroplanen 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker

Täckfärg 

Täckfärgen är jätte rolig att använda i undervisningen då den kan användas på flera olika material och är lätt att blanda. 

Vad är täckfärg?

Täckfärg är en mångsidig och täckande färg, ofta i form av tempera eller gouache. Den används för att skapa kraftfulla och färgstarka bilder och kan målas på många olika underlag. Täckfärg torkar relativt snabbt och ger ett matt resultat.

 

Vad behövs?

  • Täckfärger: Tempera- eller gouachefärger. Köp in primärfärgerna, svart och vitt, resten av färgerna kan eleverna blanda sig till! 
  • Penslar: Mjuka penslar i olika storlekar för detaljer och större ytor. Även borstpenslar fungerar! 
  • Underlag: Vanligt papper, kartong eller trä.
  • Vattenburkar: För att rengöra penslarna och späda färgen.
  • Palett: För att blanda färger.
  • Skydd: Förkläden och underlägg. 

Fördelar med täckfärg i undervisningen:

Täckande: Bra för att måla över ytor och korrigera misstag.

Mångsidig: Kan spädas med vatten för lättare effekter eller användas tjockare för kraftiga färger.

Lekfull: Perfekt för att lära ut både färglära och tekniker.

Lätt att använda: Färgen är enkel att blanda och hantera, vilket gör den lämplig för yngre åldrar.

 

Praktiska tips:

  • Visa hur man använder rätt mängd färg för att undvika slöseri och kladd.
  • Skölj penslar mellan färger för att undvika att färger blandas.
  • Täckfärg torkar snabbt – det kan vara en fördel för lager, men en nackdel om man vill ändra något.
  • Skydda arbetsytan och elevernas kläder, eftersom täckfärg ibland är svår att få bort.
  • Låt eleverna öva på testpapper innan de börjar på sitt slutgiltiga projekt.

 

Det är jätteroligt att använda täckfärg när vi målar med händerna! Ett tips på en aktivitet kan vara att låta eleverna skapa ett ansikte tillsammans utan att prata med varandra. 

Klicka ut tre färger; blått, rött och gult i mitten av ett stort papper och låt eleverna tillsammans måla något. Här får de känna på färgen och blanda olika nyanser! 

Låt eleverna experimentera med de olika färgerna. Låt dem göra en "fusklapp" / mall med primär- och sekundärfärger. 

Andra tips på användning av täckfärg i klassrummet:

  1. Bakgrunder och lager:
    Visa hur man målar en bakgrund först och sedan bygger på med detaljer. Täckfärgens täckande egenskaper gör det lätt att måla lager på lager.

  2. Temaprojekt:
    Ge eleverna teman som "Havet", "Rymden" eller "Hösten" och låt dem skapa bilder med starka och klara färger. De kan också använda täckfärg för att illustrera sagor eller dikter.

  3. Collage och mixed media:
    Kombinera täckfärg med andra material som papper, tidningar eller tyg för att skapa collage. Eleverna kan måla bakgrunden med färgen och sedan klistra på detaljer. Detta är en bra uppgift för de elever som inte ännu behärskar att måla detaljer. 

  4. Tryckteknik:
    Låt eleverna använda täckfärg på löv, svampar eller kartongbitar för att skapa tryck. Detta är både roligt och ger vackra resultat. Ta en förmiddag i skogen och plocka löv och andra saker för att sedan använda dessa i bilden! 

Läroplanen 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker

Övrigt material - Oljepastell 

Oljepastell kan vara ett mycket roligt sätt att experimentera med färger och textur. De kan suddas och blandas för att skapa häftiga övergångar och fina motiv. 

Vad är oljepastell?

Oljepastell är mjuka kritor som består av färgpigment blandat med olja och vax. De är färgstarka och ger en krämig konsistens, vilket gör dem enkla att arbeta med. Till skillnad från vanliga kritor är oljepastell täckande och kan blandas direkt på underlaget.

 

Vad behövs?

  • Oljepastellkritor: Olika färger.
  • Underlag: Tjockt papper eller kartong. Vi vill inte att underlaget ska gå sönder när eleverna suddar och blandar färg. 
  • Skydd: Skydda bordet, använd underlägg. 

Fördelar med oljepastell i undervisningen:

Lätt att använda: Kritorna glider smidigt på papper och ger snabbt resultat.

Färgstarka: Färgerna är klara och intensiva, vilket gör dem tilltalande för elever.

Blandbara: Elever kan sudda och blanda färger med fingrar, papper eller suddgummi för att skapa övergångar och skuggor.

Praktiska tips för undervisningen:

  • Ha testpapper till hands så att eleverna kan experimentera innan de börjar med sitt huvudprojekt.
  • Påminn om att oljepastell kan vara lite kladdigt, så förbered arbetsytan väl.

Häftiga explosioner som suddats ut med fingret! 

Börja med att rita stjärnor eller kryss på ett tjockare papper, låt dem nudda varandra! Sudda sedan ut kanterna med fingret eller en bit papper för att se hur fyrverkerier tar form och färger blandas! 

Genom att måla ett papper med olika färger av oljepastell och sedan täcka det målade med en svart oljepastellkrita kan man skrapa fram fina motiv. Använd en tandpetare, baksidan av en pensel eller annat "vasst" föremål för att skapa en himmel med stjärnor eller rymdens alla planeter! 

Tänk på: att inte skrapa för hårt, då går pappret sönder. 

Andra tips på användning av oljepastell i klassrummet:

  1. Bakgrunder:
    Uppmuntra elever att färglägga hela bakgrunden på sina bilder. De kan använda breda drag för att täcka stora ytor genom att lägga kritan ner. 

  2. Abstrakt konst:
    Låt elever skapa mönster och former utan krav på realism. Detta uppmuntrar kreativitet och låter dem leka med färger.

  3. Naturmotiv:
    Oljepastell är super för att rita färgstarka landskap, blommor eller himlar. Elever kan skapa en solnedgång med mjuka övergångar mellan orange, rosa och blått. (se lärarhandledning för åk 4-6) 

  4. Kombinera tekniker:
    Kombinera oljepastell med andra material, som akvarell. Elever kan måla en bakgrund med vattenfärg och sedan lägga till detaljer med oljepastell. De kan också måla med oljepastell först och sedan måla över med akvarell. Oljepastellen stöter ifrån sig vatten! Testa att rita vita snöflingor på ett vitt papper och sedan måla ett tunt, ljust lager av blått uppe på för att, likt magi, trolla fram det som ritats med vitt! Tänk på: att akvarellfärgen kan vara svår att få "jämnt" och att vattnet kan lämna spår oljepastellen, en idé kan vara att ha en ren pensel med bara vatten eller tops vid sidan för att "städa upp" på linjerna. 

Läroplanen 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Verktyg och material för teckning, måleri, trycktekniker

Tekniker 

Färglära

Uppgift: Färgblomma med primärfärger

Eleverna ska få experimentera med och blanda färger för att skapa en blomma.

De använder sig av täckfärg för att den är lätt att blanda och de behöver ha ett tjockare papper för att det inte ska gå sönder.  

Mål med uppgiften: 

Få en förståelse för primärfärgerna och hur de blandas. 

Uppgiften kan också vara en avstämningsuppgift för att se om eleverna har koll på färgblanding och har en förståelse för vilka färger som skapas av vilka kombinationer. 

Begrepp att intordusera för eleverna

Primärfärger: rött, blått och gult - färger som du inte kan blanda dig till. 

Sekundärfärger: grönt, orange och lila - färger som du får genom att blanda två primärfärger.

Tertiärfärger: de färger du får när du blandar sekundärfärger med primärfärger. 

För att eleverna inte på förhand ska veta vilka färger som kommer att bildas av de olika kombinationerna får de endast en mall där primärfärgerna är utplacerade för att de ska veta vart de blandade färgerna ska placeras och vilka färgkombinationer som ska vara vart. 

 

Vill du testa elevernas kunskaper i färglära kan stödmallen göras om och endast visa vart färgerna rött, gult och blått ska vara.  

 

I mitten vill vi komma åt en brun färg och lövet ska vara grönt! För en extra utmaning kan du be eleverna skapa ett mörkgrönt löv utan att använda svart. 

Läroplanen

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material

Skuggor  

Genomgång - exempel på upplägg: 

För att eleverna ska börja se skuggor och identifiera ljuskällor kan det vara en god idé att visa dem olika slagskuggor. 

Genom att hålla en lampa från olika vinklar kring ett föremål kan eleverna få en uppfattning av vart skuggorna hamnar och hur de kommer att se ut. Låt eleverna gissa vart skuggan kommer hamna när du håller ljuset från en viss vinkel. 

 

Uppgift: klipp ut skuggan - en introduktionsuppgift till arbetet med skuggor. 

Eleverna får rita, klippa och limma fast figurer med tillhörande skuggor. Målet är att eleverna ska få en förståelse för vart skuggorna hamnar beroende på vart ljuset lyser. Att rita och framförallt klippa kräver finmotoriska färdigheter som eleverna kan behöva öva på, då är detta en bra uppgift. 

Mål med uppgiften: 

Ge en första inblick i skuggor för att eleverna ska börja se och kunna identifiera dem. Detta är en övningsuppgift där kognitiva förmågor prövas. Klippning och hanterandet av linjal. 

Förberedelser:

  • Prata om säkerhet när vi hanterar saxar, vi springer inte med saxen och vi klipper BARA i pappret. 
  • Visa hur de bör hålla i linjalen för att få bra och raka linjer 
  • Visa hur de ritar av de utklippta figurerna 
  • Alla par behöver se lika dana ut för att skuggorna ska vara realistiska. Prata om vikten av att vara noggrann. 

 

Förslag på fler uppgifter och nästkommande steg: 

1. Eleverna kan få rita av det som de har producerat för att öva på skuggningstekniker.

2. Eleverna kan få rita av de bilder som du visat upp för att få en förståelse för skuggor. 

3. Ni kan leka "placera ut rätt skugga". Här kan du ha förberett motiv med tillhörande skuggor och en ljuskälla som eleverna kan placera ut. Vi vill att eleverna ska förstå att skuggan hamnar på den motsatta sidan av ljuskällan. 

 

Läroplanen 

Ur det centrala innehållet: 

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i två- och tredimensionella bilder, till exempel linjer, färg och hur kombinationer av dessa kan användas i bildskapande arbete

Proportioner

Ansiktets proportioner:

Hur ser ett ansikte egentligen ut och vart sitter alla olika delar? 

 

Låt eleverna titta på varandra och undersöka vart på ansiktet som ögonen, näsan och munnen sitter. Prata med eleverna efteråt för att se vad de kommit fram till och använd dig själv som exempel.

"Mina ögon sitter i mitten av ansiktet och munnen ganska långt ner på hakan." 

Mål med uppgifterna: 

Ge eleverna en introduktion till proportioner för att hjälpa dem identifiera syften med dessa i måleri. 

Tänk på:

Alla människor ser olika ut och ingen är helt symmetrisk. Vissa har ögon som sitter långt ifrån varandra och andras näsor är smalare en "ett ögas bredd". Var noga med att påpeka detta för barnen innan ni börjar arbeta. 

 

 

Dela in eleverna i grupper och ge varje grupp tre olika stora näsor, munnar, ögonbryn och ögon. Låt eleverna placera ut ögon, näsa, mun och bryn på ett "tomt" ansikte. Målet är för eleverna att identifiera vilken storlek som är mest proportionerlig. 

När eleverna hittat "rätt" storlek på ansiktets delar behöver dem hamna på rätt plats. Genom att jämföra alla ansiktets delar med varandra kan eleverna få en bild av ansiktets proportioner. 

För att de ska veta vart i ansiktet alla delar placeras kan ni jämföra ögonen med näsan. Ögat är lika brett som näsan. 

Mellan ögonen ska det vara ett "ögas avstånd" så om näsan är lika bred som ögat ska den få perfekt plats mellan ögonen. 

 

 

Lägger du munnen över båda ögonen kan ni se att två ögon är lika långa som en mun

 

 

 

Ansiktets proportioner: en lathund 

Om du gör en 20cm långt huvud bör ögonen placeras på mitten, dvs 10cm ner. 5cm nedanför ögonen, dvs på mitten av ansiktets undre hälft bör nästippen hamna. Delar du sedan in mellanrummet mellan haka och näsa i två lika stora delar bör munnen hamna där. 

 

Mellanrummet mellan ögonen bör vara lika brett som ögat. I detta fall 3cm. För att veta vart du ska placera ögonen kan du dela in mittenlinjen i fem lika stora delar. Tre cm in från öronen börjar ögat. 

 

Näsans blir lika bred som ögonen. Har du ett jämnt mellanrum mellan båda ögonen bör näsan få plats perfekt däremellan. 

 

Munnen placeras mellan båda ögonens iris och brukar då blir ungefär lika bred som båda ögonen tillsammans. 

Att placera ut ansiktets delar bidrar till en förståelse för proportioner och eleverna får en visuell och tydlig bild av hur ansiktets olika delar hänger ihop. Uppgiften kan vara en god introduktion. 

Vidare kan eleverna få använda sina bilder och limma fast alla delar för att sedan addera hår och bakgrund till bilden alternativt klippa ut hela ansiktet och klistra på det på ett färgat papper. Limmandet och klippandet övar elevernas finmotorik. 

 

För att arbeta vidare kan eleverna få i uppgift att rita ett eget ansikte. Fokuset blir inte att skapa de mest realistiska dragen utan låta eleverna visa att de har fått en förståelse för proportionerna. 

Vissa elever kan vilja måla egna ansiktet och vissa kan vilja måla av den bilden de skapat med hjälp av mallarna. 

Läroplanen: 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i två- och tredimensionella bilder, till exempel linjer, färg och hur kombinationer av dessa kan användas i bildskapande arbete

 

Perspektiv

För att introducera begreppet perspektiv kan det vara ide att visa eleverna några olika. Börja med fågelperspektiv och grodperspektiv. En kul aktivitet kan vara att dela in eleverna i par och låta den ena ligga på golvet och den andra stå upp och titta ner. Här får eleverna se stora fötter och långa ben och små ansikten. Den som står upp får se sin kompis ur ett fågelperspektiv. Låt paren byta av varandra för att alla ska få se. Visa bilder på olika saker i grodperspektiv för att dem ska få en uppfattning av det. Det viktiga för eleverna att identifiera är att när du tittar på någonting underifrån blir det närmast marken/ dina ögon stort och det närmast himlen blir litet. Illustrera detta för eleverna genom att visa många olika bilder. 

 

Uppgift: snögubbar i grodperspektiv. 

Eleverna ska få i uppgift att skapa fyra snögubbar som tittar neråt. De kommer få använda sig av blyerts, akvarellfärg, färgpennor och svart tuschpenna. Målet är att bilden ska illustrera grodperspektivet. 

 

En steg för steg handledning går att finna på elevsidan för åk F-3

 

Mål med uppgiften: 

Lära sig om olika perspektiv och utvecklas i sitt skapande för att få liv i sina bilder. Träna på att följa instruktioner och "steg för steg" uppgifter. 

 

En annan aktivitet som berör perspektiv kan vara att titta på färgperspektiv. Visa åter igen en variation av bilder på färgperspektiv för att ge eleverna en uppfattning kring vad det är. Färgerna närmast oss blir mörkare och de färger som är längst bort i bild blir ljusa. 

 

Ge eleverna fyra A4 papper i samma färg men med olika nyanser var samt ett svart. Visa hur de klipper ut små kullar längst med långsidan. De får sedan limma på sina kullar på ett enfärgat A3 papper, det ljusaste längst upp och det mörkaste längst ner. 

Läroplanen: 

Ur det centrala innehållet:

  • Förmåga att skapa bilder med olika tekniker, verktyg och material. 
  • Teckning, måleri, tryck och tredimensionellt arbete.
  • Olika element som bygger upp och skapar rumslighet i två- och tredimensionella bilder, till exempel linjer, färg och hur kombinationer av dessa kan användas i bildskapande arbete